Seminarium 3: Mathias Nordvall

Fråga 1
Går det att bedriva studier av användare/köpare på det sätt som de gör i artikeln ”Expected Usability and Product Preference”?

Innan man börjar närma sig den frågan kan det dock vara värt att försöka avgränsa vad det egentligen är man tänker prata om. I artikeln ”New Kid on the Block: Marketing Organizations and Interaction Design” pratar man också om användbarhet men det blir ändå en skillnad mellan de två artiklarna. Anledning är att ”New Kid on…” pratar om det syfte som UCD försöker uppnå och vilka metoder de använder för att ta sig dit samt sätter det i kontrast till marknadsföring.

”Expected Usability and Product Preference” försöker istället besvara frågan hur användares uppfattning om ett antal olika produkter (i det här fallet pulsklockor) är mätt på ett antal olika kategorier och se vilka kategorier som påverkar en kund att välja en produkt. Frågan är alltså inte hur man kan skapa bättre användbarhet utan hur användare reagerar på ens produkt.

Båda artiklarna utgår dock från en mer kvantitativ syn på användbarhet än vad vi på det kognitionsvetenskapliga programmet har kommit i kontakt med. Om det kan tänkas säga något om bakgrunden hos artikelförfattarna så kanske det inte förvånar att de valde den ansats de valde.

I artikeln hade de ett antal försöksdeltagare som fick kolla på ett antal pulsklockor för att sedan bestämma vilken de tyckte bäst om. Sättet de fick ta detta beslut på var dock väldigt artificiellt i och med att författarna på förhand bestämt att de ska bedöma just pulsklockor samt instruerade att ta ungefär en halvtimme på sig att göra den bedömningen.

Om man ställer det i relation till vad de skriver i bakgrunden ”in a certain respect the indivudal users face an easier problem than designers. They know the user, i.e. themselves, the purpose, and the cirumstances in which the product will be applied”. Om man gör en sådan slutsats, är kvantitativa studier i laborationsliknande miljö det bästa sättet att få innehållsvaliditet? Det vill säga om det måttet mäter alla aspekter av ett visst begrepp.

Fråga 2
Var och hur ska designers nå ut med information om varför man bör välja det användbara? Stämmer nedanstående beskrivning alls och om den gör det vart ska författarna av ”Expected Usability and Product Preference” försöka genomföra en förändring? Kan de ens påverka den situation de befinner sig i?

Idag verkar situationen vara en där designers skapar mer användbara produkter som dock deras kunder inte verkar lägga märke till eller uppskatta i sådan utsträckning som företag i allmänhet och designers i synnerhet skulle vilja. En parallell skulle här kanske kunna dras till hur situationen kan tänkas ha sett ut tidigare när interaktionsdesigners och designers inom liknande områden försöke få gehör för sitt sätt att tänka på företag som historiskt varit väldigt ingenjörstunga.

Situationen verkar dock fortfarande finnas kvar om man får tro föreläsningen vi gick på med Fredrik Ampler där han dels berättade att det tar ungefär fem år för att få igång en välfungerande designavdelning. Han berättade också att situationen ofta kan vara en där företaget egentligen redan har bestämt sig för vad de vill och bara ”skjuter ner” alla designerns förslag.

Lösningen då verkar för mig, som utomstående, blivande designer utan jättestor historisk kunskap om fältet, ha varit att istället för att försöka jobba inne hos utvecklingsföretagen för att förändra deras kultur så har man gått över till att hjälpa beställaren att ställa rätt krav. Det verkar ha fungerat bra för Antrop och kollar man på följande citat kan man fundera på om den ordningen som beställare och utvecklare beskrivs är medveten.
Vi skapar hög användningskvalitet genom att erbjuda lösningar och resurser enligt era behov. Om ni beställer IT-system hjälper Antrop er att ställa krav på systemet utifrån er verksamhet och era användare. Utvecklar ni system eller produkter erbjuder vi processen och resurserna som ni behöver för att skapa användbara system.
– Antrops hemsida

Fråga 3
I artikeln ”New Kid on the Block: Marketing Organizations and Interaction Design” beskriver författarna ett antal skillnader som de ser mellan ”user-centered design” och marknadsföring men kan det finnas ytterligare skillnader mellan de två? Eller kanske likheter, för jag fick en tanke om att dessa två discipliner kanske förhåller sig på något sätt tillsammans till Normans tre nivåer av design från boken Emotional Design.

Det finns ett antal skillnader mellan de två sätten som jag tycker är intressanta. Det första är när de beskriver att ”she also believed that the sample had to closely reflect the company’s existing off-line customer base, including matching its complex segmentation”. Vad jag tycker att jag ser i det är en brist på förståelse om skillnaden mellan den ekonomi en person har samt dess användarroll och kognitiv psykologi (även neuropsykologi?), det skulle kunna visa på en klar skillnad i den bakgrund som de två olika disciplinerna kommer ifrån.

Författarna beskriver också en skillnad som ”at a high level, it would be obvious to say that marketing focuses on what to build for the market and how to attract buyers to it, and UCD focuses on how to implement the product”. Artikeln utgår från att UCD och marknadsföring rör sig på två helt olika nivåer vilket de också utförligt beskriver som att markandsföring rör sig på en strategisk nivå där de försöker förstå sociala trender och marknadstrender. UCD anses istället röra sig på en taktisk nivå som istället bryr sig om detaljer kring hur produkten eller tjänsten ska implementeras. Peppe kan säkert här dra sig till minnes diskussionen på KogVets hemsida om Nokias personas eller hur de nu beskrev det.

Skillnaden beskrivs ändå rätt elegant i följande mening ”Whereas marketing research can often resemble survey research, UCD research such as usability testing is much more like a process of clinical diagnosis”. Fast det verkar som att det finns likheter också när de skriver ”Whereas UCD practitioners preach the need to introduce knowledge about the customer into design as early as possible, marketing has been doing it all along”.

I Donald Normans senaste bok Emotional Design beskriver han att det finns tre olika nivåer att bedriva design på som i olika grad påverkar våra känslor och tankar. De skulle då vara ”Three Levels of Design: Visceral, Behavioral and Reflective” och design, för att vara effektiv och framgångsrik, måste då bedrivas på alla dessa tre nivåer om det rör sig om en komplex produkt.